Anna Klara

Skulle jag vilja att den enda saken var den här.

Älskling? Vi har en årsdag coming up.

Jag har lyckats förflytta min trötta stjärt från Karlandan till sängen och nu rekreationsinternettar jag i väntan på Gilmore Girls. Jag vill ta tillfället i akt och påminna er om att bara för att vi inträtt i industrisemesterns superstiltje är det inte OK att ta bloggsemester. Jag behöver få leva genom er! Var vänliga att uppdatera.

Känner mig så mild och god på nåt sätt, liksom full av välvilja och acceptans och uppdämda tårar. Jag vill göra nåt snällt, hjälpa nån behövande eller säga nåt fint eller så. REACH OUT.

Undrar om jag är full.

Ännu en löveli day på beachen. Växlande molnighet, ÄLSKAR växlande molnighet! Det är det bästa. Knallsol är liksom så himla man ser inte skogen för alla trän? Det är skönt med en skuggande molntuss då och då. Det värmer så extra gött sen när solen tittar fram igen.

Kitty är värsta vattenmonstret! Hon har helt i sin egen takt närmat sig böljan och så igår bara: DYK! Liten kallsup men allt hon sa var “hospan”. Hon kan inte få nog! Man ska svinga henne i vattnet och hjälpa henne flyta och hon går tills vattnet når hakan. Helt otroligt, lilla blötdjuret. Men man blir trött i ögonen av att passa precis vareviga sekund.

Nu ska barnen och jag röra ihop dipp till våra grönsaksstavar, luta oss tillbaka i Karlandan och se på nåt som erbjuder ungefär samma stimulans som Teletubbies. Towanda ska styra kosan mot möbelvaruhuset där två rosa byråer till vårt sovrum ska inhandlas.

Ganska ofta får jag frågan hur man egentligen uttalar Imogen. Många vet säkert, men nu hittade jag detta. Kanske av intresse för någon…fast vi säger inte “moe” i mitten utan mo. Jag brukar skriva “immo:djenn” när jag ska förklara, tycker det stämmer ganska bra överens med hur man säger det.

Fast så noga är det väl inte. Bara man inte säger imåågen med hårt g. Det låter så fult så jag svimmar.

Har haft sånt oflyt med böcker lately. Jag trodde verkligen jag skulle urgilla både Taxi och Allt, men det vill sig inte. Det är minst en 4-5 böcker jag påbörjat men inte läst ut nu, I FÖLJD! Det lär ju vara jag och inte böckerna som bär skulden. Jag skulle så gärna vilja kunna koppla av med en tjock pocket i handen och sand mellan tårna, men allt jag kan tänka på är väskor. Väskor är mitt Tetris, min hjärnrensning. What’s the sound of one hand clapping? YSL Muse i färgen Deep plum, och om ett träd faller i skogen när ingen är där, låter det något då? Marc Jacobs oversized Stella tote. Aja, var och en blir salig på sitt sätt.

Förra sommaren, när jag och barnen var i England, läste jag en så magisk bok. Alltså, jag kan typ snudda vid sinnesstämningen den gav mig om jag vill, den var fascinerande som konceptet bottenlösa sjöar var när man var barn och sällsam och pirrande som en handväska i babyblått lack saga för vuxna. Utspelar sig i amerikansk, dammig småstadsmiljö, ÅH vad jag måste få uppleva amerikansk dammig småstad! The girls heter den och nu har den kommit på svenska.

Imogen gästspelar lite på fritids idag, går ju finfint att göra så när man har morfar som föreståndare, och Kitty och jag ska ta med fika och möta dem på stranden senare. 2 personal och 5 ungar. Typ som det var när jag var barn på glada åttitalet!

Häromdagen hörde jag tjejerna prata med varandra så himla gulligt, Imogen berättade för Kitty om när hon (Kitty) var bebis.

I: -Du kunde inte äta mat!

K: -Näää…

I: -Bara tutta från våran mamma.

K: -Aaaa.

I: -Ingen blodpudding, ingen lasagne, inga makaroner, inga bullar…bara tutte.

K: -INGA BULLAR…….

Och hon tog verkligen fasta på det där, nu behöver man bara påbörja meningen “När du var liten….” så ser hon storögd ut och fortsätter “Kunde. Inte. Äta. Bullar” och hänger med huvudet. Men nu, nu kan hon och hon tar igen förlorad tid! Sötunge.

L8rs hörni, en molnfri svensk sommardag bör tas tillvara som vore den ett storkok foie gras eller nåt annat sjukt exklusivt.

Det ligger strandsand i hela hallen och GI-katastrofala startflingor i soffan. Tvådagarsstubb på mina ben och duplofigurer över hela vardagsrummet. Mavalalacket ur serien Denim Blue har börjat flaga punkigt på mina kortklippta naglar och gräsmattan behöver en duvning. Mat- och sovklockan tickar hotfullt mot middagstid och på min ära, samtliga trappsteg i halvetagehuset hyser dammråttor.

Och det enda jag mäktar med att riktigt tänka på är en ljusblå handväska i lack och hur mycket bättre mitt liv vore om bara jag finge äga den.

Vad för döda ting skulle göra er till bättre och lyckligare, mer hela människor?

Glad första juli! Lunken, ni vet den där typiska allt-har-avstannat-orkar-inte-ens-planera-middagsmaten-än-mindre-dagens-outfit, infann sig för minst en vecka sen. Det är verkligen superlatt och stagnant här i casa Karlsson. På bästa möjliga vis. Regn - vi har nyss påbörjat genomtittning av Ringentrilogin (AAA skrev först -triologin, it’s gone airborne!), sol - stranden med hink, spade och frisbee.

Man behöver inte tänka alls. Just nu sitter jag med benen på 99-kronorsbordet och hör hur middagsmaten slamras fram två halvtrappor ner. Då och då böjer jag hakan mot thorax som om jag var ifärd att krysta och sniffar på Marcs päronparfym. Tog flera generösa provpysch igår och om det möjligen blev lite kvalmigt på bion så har jag igen det idag. 

Summa summarum, kommer det inget att gnälla om snart så vet jag inte vad jag ska blogga om.

Jag måste gifta mig MINST en gång till.

Eller kanske att jag kan göra det till min grej att ha brudklänning varje år på bröllopsdagen eller nåt.

Idag, idag bröt jag mig fri från suburbia och tog glamourtåget in till stan. Köpte kaffe i pappmugg och kände mig fri och frivol. SEN gick jag på bio! And I loved it! Jag kan ärligt talat inte förstå kritiken som dumpats på filmen. OK om man väntade sig Breaking the waves och fick SATC, men vadå. Måste folk vara så jävla skitnödiga och hitta faror, ilskor och orätvisor i precis, precis allt? Jag är inte ett dugg ledsen för att hela den grejen tydligen passerade långt över mitt ljushåriga huvud. Filmen var allt jag hoppades på.

Mötte mormor på vägen till tunnelbanan.

Mormor: - Är det nu du ska på bio?

Jag: - Mm, det är det.

Mormor: - Och se den där sexfilmen?

Jag: - Ja.

Mormor: - Ja jag förstår inte varför du måste gå och se den när du har en karl hemma.

Hann förresten med att sniffa på Marc Jacobs Pear och gud. Så gott den luktar. Coming soon i ett decolletage nära mig.

PS Såg ni Chanelväskan i metallic patchwork. Jag dog DS

Blev inget Goodfellas igårkväll, var för trött och ofokuserad. Blev inget stan heller, jag chickade ur! Men det är så skööönt att bara gå och drälla härhemma, i huset och närområdet.

Imorrn blir det dock. Synd bara att jag vaknade imorse, dan före biohändelsen, med en SKÖNHETSFLÄCK av sådan dignitet att Kitty pekade och skrek “AAAAH! Nej, NEJ!” när hon såg den. Aldrig får man vara riktigt glad. Jaja, tackochlov för biomörker…

Nu: Vällis. Ska se om jag hittar något fashionabelt på Modehuset.