Ibland är det så svindlande och bedårande med allt som hon fixar och grejar själv. Sätter upp sitt hår, packar väskan, PRATAR…allvarligt, ibland kan jag titta på min förstfödda och bara GUD, hon är en riktig människa. And a very fine specimen, too.
This entry was posted
on Friday, February 1st, 2008 at 8:44 am and is filed under Barnen.
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.
You can leave a response, or trackback from your own site.