Anna Klara

Bad boysen är till barnen, det lilla med en kyckling på är till min lilla favoritkyckling.

€395. Man behöver en ursäkt i stil med giftasmål för att punga ut med den summan. Men snygga är de.

Det finaste och sannaste jag läst på länge.

Kitty klämmer ihop armarna och säger TUTTE om den cleavage som uppstår. Sugmärket uppstod när hon försökte amma sig själv. “Gåjinte” konstaterade hon.

Jag älskar att mina barn är så KNASIGA.

Det har gått för långt nu, så långt att jag drar mig för att gå till frisören. Som när man behöver nya skor, men de gamla är så slitna och pinsamma att man inte vill äntra en skoaffär med dem på fötterna.

Funderar på att bli en del av kollektivet Självfärgartjejer.

Men, vi får nog dras med den ett tag till. Både bebisen och soffan, that is. Man får väl ha klottret vänt nedåt.

Tror det kommer göra mig glad varje dag. Förresten, Bajskorven gick med på rosa sovrum! Det var han som valde färgen. En fin puderrosa.

För att vaxkrita går bort i tvätten. Annars får vi färga soffklädseln rosa.

Var till Linoleumkompaniet igår. Blev helt tagen på sängen av butiksbiträdets dåliga ton och totalt ickeexisterande hyfs. Medan han svarar på våra frågor om material, läggning (av golvet alltså) och sist men inte minst PRIS både skickar och emottar han SMS! Med ljudet på mobilen PÅ! Jag höll på att storkna! Och jag kunde såklart inte avstå att fälla en syrlig kommentar, när en annan anställd i butiken frågade hur det gått med någon order och vår anställde svarade “ring” fräste jag “ELLER SMS:A!” och det var väl där nånstans det skar sig. Vi försökte lite till, jag försökte faktiskt släta över (I’m such a whore) med ett litet skoj: när jag frågade vad det totala priset skulle bli för röda och vita rutor i linoleum på 16 kvadratmeter whippade både biträdet och min man fram sina mobiler och började knappra. Då sa jag “glöm inte att ni måste formulera svaret som en fråga” – alltså, ni fattar, de tävlade i typ Jeopardy? It was cute. Det var i alla fall ingen grov skymf eller något som förtjänade att bemötas med en FNYSNING.

Och så la han inte av med att prata om sin jävla ENTRÉMATTA. När jag sa vad är det där du nämner, en fancy dörrmatta eller? Kom det nästan rök ur öronen på honom och sen var det kört. Jag hade insulterat entrémattan (Jag hade tillochmed ifrågasatt dess very being i vår hall. “TÄNK SJÄLV, vad tror du händer om du kör in en barnvagn på golvet?! NÄ, ELLER HUR, det blir inte så bra va?”). Inga fler svar på frågor men däremot fick jag bra med bassning. För att jag inte är sådär jättehemma på fogar, ytskikt och underlag. När det gäller golv alltså. Han var så jävla rude så MIN MAN bara stod och frustade av skratt. Förstår ni? En liten skitpittig golvexpedit (Här hade jag kunnat skriva golvhora, men dels har jag redan skrivit whore i det här inlägget och dels är golvhora något som hör bilmekandets universum till. See, I know stuff!) betedde sig så jävla illa att det var ROLIGT. Tyckte Tobias. Jag var så paff så jag mest stod och tog emot. Helt sjukt. Det var som när Apollo möter Mr T, jag kom in där helt kapabel (Nåja. Min golvknowledge har luckor, men det är väl dessa biträdena är där för att fylla? Annars hade jag ju suttit hemma i min Karlanda och beställt över nätet) och stadd vid kassa, enkel match att köpa lite golv kan man tycka, och så BAM! Till slut tyckte väl Tobias att jag fått nog och la armen om min rygg och ledde mig mot utgången med orden “aja, det reder sig väl, men vi lär inte köpa golvet här” och ett varmt frustande. Jag var i det närmsta apatisk, fick inte ur mig ett ord förrän det var försent, alltså, vi var UTANFÖR butiken när min mördande comeback undslapp mig:

-Vilken jävla kuk.

PS. Golvhora är rullvagnen som bilmekarna ligger på. DS