Exakt varje gång jag äter penicillin händer det, ofelbart. Så sunkigt. Inte särskilt Harlequin alls när det SKAVER I MUFFEN såpass att man helst vill dimpa ner underlivet i vårgruset och förflytta sig med hjälp av framtassarna. Och så möter man alltid nån, nån mamma till nån i Imogens klass som vill kallprata lite eller jättemycket medan jag lystet sneglar på Kittys sandkratta och fantiserar om hur gött den skulle kunna stilla min klåda. Ja mina kära, det handlar om soppinfektion i skjeden, som våra grannar till vänster kallar det. And I haz it. Bästa Magdalena Ribbing, kan du upplysa mig om korrekt förfarande vid muffklåda i sociala sammanhang?
Annat som inte kittlar dödsskönt:
“Det som är viktigt här i livet” vem avgör? Var och en eller finnes även här en standardmall? Sorry hörni, det finns absolut noll och ingenting som egentligen säger att fågelskådning eller långfärdsskrillande är mer ärevördiga pastimes än väskor i fint och dyrt skinn.
Alla dessa vaaaal. Tapeter och högskolor. Det är inte givet vilket av dessa som känns viktigast.
När man renoverar ställs ju allt lite på ända och faktiskt, att på ett nytt sätt (ihopsamlat till ett shoppingens K2) se alla prylar vi ackumulerat under åren…ja…vissa, eller många, kom jag inte ens ihåg att vi hade. Det är något snuskigt över det och då är jag (faktiskt!) rätt petig med vår konsumtion.
Helgernas lunchmat! Rester är inte roligare än det är och samtidigt, full-on matlagning x2 både lördag och söndag? Jamen då hinner man ju ehm, lite mindre än man gör annars. Hur gör ni?
Restbuffé brukar det bli… så skönt att bli av med. Eller helt onyttiga grejer som fattiga riddare, pannkakor o dyl…
[Reply]
Jo, man måste ju göra av med det…ibland är det härligt och ibland pestigt, jag vet inte, jag vill ha riktig vår nu och annan mat. Bort från att helst vilja ha VARM mat liksom. Av med vinterkläderna även här.
[Reply]
HAhaha, du ska också skriva en bok! Så, nu har jag bestämt det åt dig.
[Reply]
Haha, nja := I wish I could!
[Reply]
Men det kan du!
[Reply]