Idag fredag skulle Linda Skugge fixa sina läppar, whatever that means, och det ska ju bli kul att se resultatet men i övrigt är detta en dag som endast når upp till SÅDÄR på valfri skala.
Började med att jag blev ganska sur och grinig vilket självklart berodde endast på min personlighet och grälsjuka och inte alls på att två andra i familjen klunsade omkring på mitt nymoppade, rutiga golv – GUD vad jag ruttnar när man inte bara kan säga åh förlåt, det var klantigt. Vidare råkade jag i konflikt med min låtsaspappa Stefan när jag försynt undrade varför det var så mycket att diskutera innan svar gavs på Imses fråga kan jag sova över hos er i helgen? Självklart har ingen rätt att kräva att någon annan ska ta hand om ens barn, men av internets och folk i övrigt har jag förstått att det finns de far- och morföräldrar som faktiskt vill och ber om att få ta hand om sina barnbarn och ha dem hos sig. Mina föräldrar gör aldrig det. “Du vet ju att vi ställer upp!” – ja, visst, det vet jag väl någotsånär. Men ställer upp liksom. Det kan aldrig vara så att det kan finnas något i det för dem, att de faktiskt önskar hänga med Imogen och Kitty, två av de allra finaste små människor jag mött. Aldrig. Och jag tycker det är förbaskat trist och det var hela grejen. Nä, klart att jag inte kan kräva att de ska tycka att det är kul och längta efter grandkidsen, eller i alla fall kommer ett sådant krav inte leda till något. Annat än det jag fick idag då, nämligen höra att jag är gnällig, oresonlig och otacksam. Nåja.
Nu blir det grönsaker med Holidaydipp i hörnsoffan och två avsnitt Förhäxad. Girl & the Förort. Har jag förresten sagt att jag uppskattar er och era världsklasskommentarer asamycket? Because I do.