Anna Klara

Så bästisar. Visst ska det vara den vänstra? Den till höger ser ju ut som HUD.

Koman förde ändå med sig nåt, nåt utöver tredagarsstubb på benen och en trave utlästa böcker som väntar på att sorteras in i regnbågshyllan (det händer närsomhelst nu).

En ny sorts stadga, ett fräckt och fräscht skitande i vad andra gör och tycker. Tyngd. Pondus? Nej där fegar jag ur. Men liksom jag bär rastlöshetens raka motsats inom mig. Exempel: köpte färgprover idag, håller på och målar upp tre mogna och besinnade rutor. Känns som att äntligen gå in på ett 23-ställe med leg. Ingen stress, ingen oro, inga konsekvenser av att agera på impulser. Bara jag och tre nyanser av rosa.

Guldet blev till sand.

Den tjugofemte har jag tid för klipp och färg och tur är väl det, för igår satt jag i godan ro och våttorkade en golvlist när jag hörde det välbekanta ljudet av sax i torrt hår. Krt! En hyfsad tott hann Kitty skala av, men inga sura miner, nu är frisyrvelandet SLUT.

Ska be om lite mörkare rött såhär till hösten samt en graderad page med mycket urklipp. Tar antagligen med mig en bild på Molly. Och ja, jag hoppas att ni gör en mental note av detta. Ytterligare en illig post-it jämte de om svininfluensan, middagsmaten, LIVET och KÄRLEKEN: den 25e har Anna Klara klipptid. Så.

och imorgon är det en vecka sen vi tog ut en soppåse. EN VECKA! Genombrott uppenbarelse dans dans dans.

*dör*

Har just sett Breakfast club med Imogen och hon älskade den. Fattade den.

Visst är det lite extra bök och meck med att ha ungar. En eller sju extra tvättar och den eviga oöverhoppbara matlagningen och ständigt minus på sömnkontot. Men pöh, de pyttiga besvären försvinner ju i periferin när man inser vilken galen powertripp det är att ha en alldeles egen liten person att skeva till. Åh alla dessa filmer jag vill visa henne, all musik hon ska få höra, allt jag vill ge. Massor är det, och ändå lite i jämförelse med det jag får.

Men det här är ju en driljon gånger roligare och finare.

Alltid samma sak när hösten nalkas. Tusen bra pysselidéer, varför kan de inte trilla in under julikoman istället?

Dagens, veckans, hela höstens vill-ha: en PS Sinka vars lådor jag tänker tapetsera med olika tapetstuvar.

Men fy vad sjuk jag har varit. Eller i alla fall känt mig. Fifty infektionen fifty pencillinkuren, tippar jag. Hoppas på att aldrig behöva äta något starkare än Kåvepenin igen. Men nu så.

Håller på och gör listor. Listor på saker jag vill ha och saker jag vill uträtta, båda innehåller mest husfixgrejer. I höst: jobba lite, renovera mycket. I hope. Visualiserar det färdigställda huset så jävla hårt att jag faktiskt är förvånad (och sur) över att det inte bara poff materialiseras framför mig. Poff? Plz? Nehe.

Igår blev Kitty irriterad på Tobias och sin förtret uttryckte hon genom att kalla sin far för Fröken Pisspastej. Det är det bästa och mest förskräckliga jag nånsin hört. Googlade men det verkar som att hon kom på det helt själv? Måste turn myself in till soc.