Anna Klara

Vart på stan idag, madness, och folk är inte bara många – de är äckliga också. På Åhléns hostade en man bakom mig i rulltrappan så att jag kände hans luftpuffar i bakhuvudet. När jag vände mig om och blängde såg han ut såhär: ja, VADÅ? En relativt välklädd, ansad man i sextioårsåldern. Känner i skrivande stund hur det pirrar i svalget. Ska snart ta mig en virre med cola, enbart i medicinskt syfte såklart.

I ugnen jäser julmuffinsen och det är inget flummigt fancy-talk för att en ny Messias är på G. Jag menar precis vad jag säger.

Och gåvokortet undertecknades KLASSEN. Känner mig lite lumpen som trodde så illa faktiskt; men å andra sidan, vad är tanken med att ha in namnen på alla som betalar då? Det får ju liksom hela grejen att kännas lite mindre frivillig.

Har i alla fall bestämt mig för att heligt aldrig delta i insamlingar. Får väl åberopa principskäl, akut skitnödighet eller nåt.

Herresäte

Gubbröv

Och så lite gångna julars spöke: för åtta år sen, ge eller ta ett par dygn, plockade jag glasskärvor följt av splitter i två hela dagar. Bar ut flisorna av mitt och Imogens lilla möblemang till grovsopcontainern och dammsög, dammsög, dammsög. Torkade. Dammsög igen. Det var som om det nybildades glasflis medan jag arbetade, det tog aldrig slut. Samlade ihop de rester av förödelsen som via balkong och fönsterrutor hamnat på marken nedanför. Kvar stod alla innerväggar minus två, sängen och matbordet (oklart varför det sparades, men med tanke på att det var nästan lika gammalt som jag så kanske det såg så dassigt ut att han inte iddes gå lös på det).

“Jag kan tänka mig vad som hänt så jag tar bara betalt för materialet. Du får nog inte ut så mycket på hemförsäkringen va” sa den änglagode glasmästaren som gav oss nya fönster så att vi kunde bo. “Väldigt tråkigt med det som hänt” sa släkten på julmiddagen någon vecka efteråt. Jaa, verkligen TRÅKIGT, verkligen väldigt jävla TRÅKIGT att få hela sitt hem, allt man äger och har inklusive sin späda dotters barnstol, kassaapparat och nattlampa, slaget i bitar. TRÅKIGT är exakt på pricken vad jag upplever här, tack släkting, det är skönt att kunna sätta ord på eländet: TRÅKIGT. Åh vad allt känns bättre nu när du så insiktsfullt bekräftar mig; TRÅKIGT!

Alla visste, alla hade på något sätt fått veta och sugna på att kommentera var de, även beklaga, men ingen jävel sträckte ut någon riktig hand. Ingen erbjöd sig att komma och hjälpa mig bära, sopa, suga. Ingen höll mig sällsis alla vändor inför spejande grannar, jag gick själv med böjd nacke, sänkt blick och famnen full av spillror. Ingen hjälpte mig med så mycket som ett öre till allt jag fick gnida och skrapa för att ersätta, det tog många månader, och då ska ni veta att det finns resurser i min släkt. Dyra bilar och villor i närförorter och hus i Sälen och exotiska semestrar.

Tråkigt.

The boy in the striped pyjamas, Det femte elementet, Stekta gröna tomater, Zombieland, Pans labyrint (eller är den för otäck?), Fyra bröllop och en begravning.

Fler tips? Det ska ses MYCKET film i jul!

Julen. Så älskling, giv mig:

En ny och klädsam kappa. Gärna en mörkblå duffel, eller kanske en mörkgrön Rodebjer. Fast jag är nog mera duffeln va.

Lydia-printet. Helst inramat och lika färdigt för hängning som jag var för nån vecka sen HÖ HÖ.

De här Filippa K-skorna. Svarta såklart. Snyyygga.

Acne Pistol Boots. Hemskt gärna ett par Acne Pistol Boots faktiskt. Tycker de ser sexigt rika ut och jag skulle använda ihjäl dem. Helst helst vinröda, de var helt gorgeous, men svart är väl egentligen det förnuftiga valet och går hem det med! Can’t go wrong med Acne Pistol Boots älskling. Åh, de vinröda. ÅH.

Large Shoulder Bag från Swedish hasbeens. Svart, även om jag känner mig lika dragen till den röda. Men här vill vi vara förnuftiga, RESONABLA. Helt klart.

IKEA PS Sinka. Vill ha den jättemycket, absolut, men älskling INTE bara denna och så ingen flärd. Ge mig denna endast om du även ger mig Pistolerna. Seriöst.

Valfria uppsnyggningar av mitt ansikte – portömning, kemisk peel, sandblästring…

Laura Mercier Crème Brulée. Cheesus vad den var billigare over there.

Röd svamplampa, Stockhome.

En liten getaway bara du och jag! En dirty weekend på nåt herresäte eller bara en roadtrip till Ullared. Men jag vill ha paket också, kom ihåg det. Inte BARA en resa. Förlåt. Och ärligt talat, hellre chateauet än GeKås.

En riktigt bra handkräm.

Tröja.

En Strindbergslampa med ljust ärggrön kupa.

Rosa stringhylla.

Presentkort på Synsam.

Mjuka klappar till glitzy Kitzy.

Nyss inkommen från att ha hasat på nederbörden i två timmar, vilken signad jävla gåva att få vakna till en vit värld (OBS jag är inte rasist men… OBS) imorse.

Känns som att jag tvådde av mig en hel del där i pulkabacken. Nu får det vara NOG med dessa emofasoner.

I helgen hittade julmyset hit, äntligen.

Nu ska barnen och jag fortsätta med julbaket som vi påbörjade igår. Har min pappa, hans fru och min bror över på lillejul på söndag och jag vill imponera Bree-style. TIPSA MIG OM SÖTA SAKER.

Jag älskar ihjäl er men understundom gör ni mig trött och matt.

Nästa inlägg ska bli en önskelista. En tjockt krallig en.

Igårkväll vägde jag mig lite spontant och crazy, jag vägde x kilo (vikt är så ointressant och vi ska prata mindre om det här har jag bestämt. Hur man än gör blir det liksom åh kolla vad lite! Eller buhu vad mycket! Och det är inte vad jag vill) och så imorse efter morgonkisset tänkte jag, lika härligt spontan, “kan jag ha kissat två deciliter?”. Vägning. X MINUS ETT! KILO! VA! Huuur går det till, säg att jag verkligen strilade ur mig två hekto, vadå, har jag isåfall svettats åtta?! Jag visste att det fanns en damn good reason till varför jag instinktivt byter lakan två gånger i veckan. Iuuu.

Annars då: nja inte så mycket, inte mycket alls. Till helgen fyller Tobi år och likaså min mamma. Ur minnesbanken: när mamman fyllde femtio och en släkting attackerade mig och min pillarbox red-röda bob. “Jag ska inte säga att det är snyggt, för det är det inte (!!!). Men det är väldigt rött ha ha ha ha”. Ja du jag ska inte påstå att rågblond, axellång och tvärt avklippt page är mitt drömhår heller FÖR DET ÄR DET INTE men faktiskt, jag går inte omkring och säger sånt. MAN går inte omkring och säger sånt.

Vet inte vad Tobias ska få. Han vill att mina föräldrar ska vakta våra barn så att vi kan skrubba upp oss och gå ut och dricka drinkar. Jag tänker: det räcker inte med en hyrfilm och nachos när barnen somnat? Det är ungefär höjden av nåbar glamour för mig i nuläget. Nej nu ska jag avsluta min litania och bege mig i riktning mot bright lights, big city för säsongsinfluensavaccinans, och finns det något mer jag kan skjuta i mig för att öka min motståndskraft så bara ge mig, ORKAR inte mer fnasig ohälsa.