Anna Klara

Hur länge dröjer det innan den här inlandssnön är borta, tror ni? Kommer ju ta måååhnader. I’ll never let go Jack! I promise.

Feberdarr. Testar låtsas att brytningarna är inget värre än en lätt solfrossa. Det kommer faktiskt en varm och barbent årstid på detta. Huset vi hyrt har ett lindblomsgrönt retrokök med schackrutigt golv. Min pappa har en tågstation och han tycker att mina flickor är så FINA, som han sa med eftertryck sist vi pratade.

Ska droppa lite partydroger nu och påbörja middagens piskfinnar.

Allt, allt han säger ska petas i och skrattas åt. Nu även av the next generation.

Hennes första jeans. Mina barn går i uteslutande leggings och kalasbyxor de första åren. Först när tiden känns mogen häller jag ner dem i stuprör, eller som här, JEGGINGS. Inkörsport till stummare brallor och svampinfektioner!

För övrigt känner jag mig jävligt alien till mångas iver att klä sina små i lekvänligast möjligast rustning – och att då välja just jeans. Det måste vara så himla mycket skönare att agera golvpolertrasa i en basrandig långkalsong än i en jeansbyxa. Vidare har lek aldrig varit något som behövts kelas och poleras fram när det gäller mina barn. Kitty har hängt uppochner och samtidigt rivit huset spritt språngande naken såväl som i Spidermän-dräkt såväl som i tyllkjol. Imo har haft näsan i en datorskärm eller en bok de senaste åren oavsett färg på denimen.

Det är liksom ingen slump att det alltid är det sedvanliga så kallade ryschet som ska ratas – en volang, det går jö inte leka iii! Am so sick of it.

Hur fräscht det vore att höra någon säga nej, jag köper varken marinblått, Försvarets hudsalva-grönt eller döskallemönstrat till mitt barn. Och inte bara denna sönderspelade ramsa om att allt som traditionellt associeras med flickor bara. Inte. Funkar. Det är slött och latt. Peta en paljett på Pelle, han kan nog klättra i träd ändå. Om det nu verkligen var det det handlade om.