CK

En annan gång hos en annan kompis: hon och jag löste korsord i KP, bilden visade ett fullställt cykelställ och hon fyllde i “CYCKEL”. Jag bara, hm jag tror det ska vara CYKLAR. Varpå hon fräser (GUD vad många kompisar det var som fräste, betedde sig illa, tog sig rätten) “amen det passar ju inte!”. Jag bara jo, det stavas inte med ck. Då ropar hon på sin MAMMA och de båda försöker, med ömsom irriterat, ömsom ömkande tonfall få mig att inse hur cykel faktiskt (inte) stavas.

Till slut (HA HA det här är så jävla extremt) ringer mamman till den bullrige pappan som faktiskt var härlig (och tydligen kunde stava). Han bara är ni helt tappade, det enda C:et är i början. FÖR FAAN. Sa han!

Jag hängde inte där något mer och sen när jag mötte den mamman då jag var i sena tonåren sa hon med smala ögon “jo dig minns jag”.

7 Responses to “CK”

  1. Tobias says:

    Jag hade en kompis som kallades CK. Det stod för Criminal King, fast det vägrade han säga när någon frågade vad CK stod för, för han tyckte det var så töntigt.

    [Reply]

  2. Michaela says:

    Och det hade han fan rätt i!

    [Reply]

  3. Anna Klara says:

    HAHAHAHA! Alltid så rent SKITTÖNTIGA namn, typ FFL och OG.

    Han kunde ju ha sagt Calvin Klein.

    [Reply]

  4. Tobias says:

    Han sa typ “Vadå står för? DET STÅR FÖR CEE KÅÅ; FATTARU!?” och det gjorde dom oftast…

    [Reply]

  5. Linnea says:

    haha! jag hade en “bästis” i lågstadiet som jag verkligen hatade, jag önskade hett att hon skulle bli överkörd av en lastbil och ritade nidbilder av henne i min dagbok. En gång öppnade jag dörren till skafferiet hemma hos henne, varpå en ful liten kruka som hennes lillebrorsa typ målat på dagis ramlade ut, i mitt huvud, och sen på golvet och gick sönder. Istället för att fråga hur det gick så tvingade hon mig att ensam gå till hennes mamma och bekänna vad jag hade gjort. Hon brukade också klaga på att det fanns damm mellan knapparna på vår stereofjärrkontroll (som vi aldrig använde) eftersom hon var “dammallergiker”. Till slut gick hon över någon gräns, som jag inte ens minns riktigt och min mamma blev fly förbannad och ringde upp henne och skällde ut både henne och hennes mamma. Sen lekte vi aldrig igen. Det är det enskilt bästa min mamma någonsin gjort för mig, förutom kanske att erhm betala och pusha för mitt körkort och betala min tandställning. Ah, jag har en ganska bra mamma.

    haha, herregud det här måste jag typ blogga om! Varför är det så himla vanligt med småtjejbästispar där den ena är en elak jävel och den andra bara önskar att hon visste hur man avslutar en vänskap? Allt blev så jävla mycket bättre när jag slutade leka två och började leka fem!

    [Reply]

  6. Anna Klara says:

    HA HA HA! Jag hade också en sån, en annan än CYCKEL då. Och en tjej minns jag, som av misstag slog sönder familjens sockerströare när vi åt mellis hemma hos henne och sedan propsade på att VI skulle “betala en ny”.

    Åh GUD vad jag vill höra om hur din gick över gränsen. Snälla, kom ihåg!

    [Reply]

  7. Linnea says:

    Jag tror det var något som hon hade glömt hemma hos oss, och sen ringde hon och ville att jag skulle komma över med det på grund av något svepskäl, typ att hon var lite sjuk eller nåt. Faktum är att hon kanske faktiskt var det så att det vore helt rimligt att be mig om det, men jag vet inte. Hon var så att säga typen som tog för givet att folk skulle göra saker åt henne. Haha, the glory happiness när hon blev en fet och ful, opoppis brud i högstadiet!!! Hon blir minsan INTE snyggare med åren, som vissa andra. Shit jag måste typ facebookstalka lite nu!

    [Reply]

Leave a Reply