Dagen då jag äntligen bejakade min inre kulturtant, försåg henne med platta skor och VISA och nöjd gick gatan fram med en tygshoppingkasse i brända toner.
Vill ha mer sånt, prickigt blommigt prilligt, MÖNSTERGLÄDJE.
Böcker till Imogen behöver numer inte kosta mer än ett par tjugolappar, istället för dryga hundringen. Känns skönt när konsumtionen är stor och jag dessutom vill SATSA LITE PÅ MIG SJÄLV framöver.
Har ni några vuxenboktips att imponera med? Ungdom går bra det med. Är främst sugen på otäckt och obehagligt. Övernaturligt är inte ett måste men dock ett gärna. Och köper helst bara pocket.
en ny sorts retlighet hos Imogen, taggig och oförutsägbar. “Men kan du bara lägga av!”, “Du behöver inte låta så…!”, “Jag pratar ju i TELEFON?!”
Spännande.
Sen Kitty slutade med blöja har vi liksom inte hållit reda på när det varit dags att byta hennes lakan; det har skett ganska frekvent utan att vi behövt tänka på det, om ni förstår.
Insåg idag att hon inte fått nya på LÄNGE.

Enda sättet att nuförtiden få en hejdåpuss av Kitty vid lämning.
Tänker allt oftare “hur faan orkar folk bry sig, TYCKA, om så mycket”.
Imorse: lämning på avdelning Sunnanäng. Inte Gläntan.
Avancemang i förskolekarriären.
Igår åkte vi sträckan Örebro – Stockholm och Kitty somnade inte på hela vägen.
Hon behöver verkligen inte någon middagsvila längre. Hon behöver det typ lika lite som jag behöver ett kralligt lass Baked Alaska med extra vispgrädde och mosade hallon oppepå eller paljettcykelbyxor eller en hudfärgad kavaj med långa slag. Eller en till tapet eller väska att obsessa över. Eller lite tjockare hud på hälarna.