Anna Klara

Idag tog Kittys semester (Åtta veckor? Nio?) officiellt slut och rackarns att det är win på alla håll. Win för Kitler som kramade alla sina fina fröknar och några av kompisarna också, win för hela familjen på kvällstid när hon knoppar in före 22 och utan knot och kiss och vatten och “ska bara hämta en sak”. Win för mig som får två veckor hemmavid ensam och win för att Kittyt hinner vänja sig i ett par veckor innan vi står i skarpt läge med min egen skolstart och så.

men i övrigt tror jag att de flesta önskningarna går i uppfyllelse. En skateboard och ett träd och en jättifin klänning och såpbubblor och ballonger och en tårta med godis och jordgubbar och choklad på ska hon få och sova räv har hon lovat att göra och fyra fyller hon och HEJDÅ LJUVA TREÅRING NU BLIR DU FYRA.

Grattis Kitty jag älskar dig så. Puss mamma

Jag: -Kitty, berätta för mig vad du önskar dig när du fyller år?
Kitty: -En skateboard. En skateboard. En skateboard. En skateboard. En skateboard. OCH ATT IMO INTE FÅR EN ENDA PRESENT PÅ MIN FÖDELSEDAG.

*ler femte barnet*

om jubilaren ifråga önskar sig en skateboard samt “en trosa som sitter inne i rumpan”? Jag skyller sistnämnda på de få Hanky Pankysar jag äger, små och karamelliga i hejig opposition mot det urtvättade ellostolvpacket så har de uppenbarligen gjort intryck.

Gud så jag avundas alla som inte mår illa som gravida. Har gjort sen min första pregnans. Vore inte min resa mot bejbi så väldigt lik en fyrtioveckors magsjuka så skulle jag säkert UNNA mig en trea. Inte för att jag är så sugen på att bli magig igen och helst så ser jag väl att inget större än LILLTOBBE (förlåt förlåt förlåt alla föräldrar, vänners föräldrar och eventuella andra äldre och/eller respektabla människor som läser) passerar genom mig vaginalt, kan även blunda och hålla för öronen under bebisfasen. Men ack en storögd tvååring. Att äga en sån! Ska jag verkligen aldrig få göra det igen?

Rätt ofta känns det ju som att mina barn äter på mig, som att de tuggar och gnager och sliter loss stora bitar med sitt plidder pladder TJAT om kissa, glass, gosupermodel och allmän förströelse.

Men ibland är det faktiskt jag som mumsar på dem. Slurpar dem i mig med hull och hår, följt av en nöjd och damig liten rap. Till exempel när jag från skuggan åskådar hur deras rumpor studsar och deras hår bleks i solen. FROSSAR.

Åh gode gudars vilka vackra barn jag fått.

Kitty: -Mamma, kan du snippa jordgubbarna till mig nu?

Som klippt och skuren för henne, frixyren. Dör vad fin hon är. På utvecklingssamtalet sa vår underbara fröken att det skiner om Imogen, att hon glittrar. Syns det på bild?

Här ligger typ en tredjedels Imo.

Åh det ser ut som sockervadd om man kisar. Ge mig det håret.