Anna Klara

allt väl, faktiskt allt mycket väl. Om man kan säga så efter mindre än en vecka. MEN. Imorgon diagnostiskt prov – VA, räcker det inte med antagningen – och jag som blev lite nödig på uppropet när folk presenterade sig med typ “ja hej jag har en mastersexamen i svenska och har undervisat SFI i fyra år, är här för kompetensen” och “pratar flytande ryska, polska och swahili” är nu fullständigt kollrig. Kan de säga nej tyvärr, du verkar ju inte veta skillnaden mellan ackusativ- och dativobjekt, hur tänkte du dig det här? Medan jag bara stammar men, men, SUBSTANTIV ÄR NAMN PÅ TING, TILL EXEMPEL BOLL OCH RING. Snälla? Tills de trycker på knappen som öppnar falluckan i golvet och/eller släpper hundarna lösa. Kan de det?

Imo. Tärnklänningen – notera att tyllen är dubbel och att det längst ner skvalpar rosenblad! Blommor. Imos nya skolväska med cherries på. Min stass. Mina ben. En skymt av Chanellen. Imos biopappa och den katolska kyrkan (spännande med biktstol och allt).

och om det är något konkret och specifikt jag extraherat ur de senaste säg, sjuttio dygnen a.k.a. Sommaren 2010 så är det jag ska FAAN ALDRIG MER hänga upp några planer på någon som inte tillhör min absolut närmsta familj, dvs. de tre som heter Karlsson i efternamn och som i ett eller annat sammanhang vistats i min vagina.

Ska så jävla ha EGET. Sen om det blir charter eller hemmavid eller campingsemester eller ett alldeles ljuvligt litet pörte som enkom genom ganska snåla bilder får mig att känna det här har någon älskat ända till slutet, är, som det brukar stå i kontaktannonserna, egalt. Den springande punkten är att ingen ska kunna säga vad jag får eller inte får tycka, säga eller skriva, ej heller komma med oombedda synpunkter om hur jag vårdar och fostrar min avkomma, och det ska jävlar i min lilla låda inte få finnas någon gudsförgäten toalett där nåt svärsär suttit och gjort ifrån sig ända uppåt väggarna.*

I say who, I say when, I say where. Och jag går faan snyggare än Julia Roberts.

*JA. Något så svinigt jälla äckligt att jag vill krexa bara jag tänker på det. Samt tacka alla högre och lägre makter för att jag är den jag är och således konsekvent sköt det värsta framför mig. Apbergets toa är intakt och tur är väl det för fan vet vad de där diarréstänken var behäftade med för MINNEN och VÄRDE hahahaha.

Man bara SÅKLART att hon gjorde, det ÄR ju sommaren 2010.

*ynkar*

vad jag shoppade i England.

Blev visst en del ändå. Fot- och duschkrämen, såna favoriter båda två, säg varför innehåller inte alla hygienprodukter i världen mentol! Rötmånadsklibbigt väder har vi men timmar efter jag duschat är jag fortfarande sval mellan skinkorna. Och klänningen, klänningen.

Lever osv, återkommer med bilder och så.

Och you guys, jag kom in på andra antagningen. Bra va.

Imogen och jag, och fy fasen vad jag känner mig ynklig och liten vid tanken. Drar mig för att göra något relaterat till resan, fålla den där klänningen eller stryka eller noppa mina ögonbryn, har dragit mig för det i veckor. Vill grina när jag tänker på att vi förslösar FEM av Tobias fjuttiga fjorton semesterdagar på att vara borta. Patetiskt och förkrympt, jag har noll av det där “skönt att komma bort lite”, “bra att få LÄNGTA efter varandra”, jag vill vara hemma och jag vill sova och fisa bredvid och nära min muttrige man som nu över sommaren börjat dra klassiska pappaskämt i parti och minut (-Är den här nyponsoppan gammal? Ja då får vi väl kalla den gammalponsoppa HÖ HÖ).

Finns ju inte ens några för UK unika affärer längre, buh. Och är skiträdd för att känna mig som värsta konstiga utbölingen på bröllopet. Vara felklädd orkar jag inte ens snudda vid. Ska ha knälång klänning + jacka i mönstrat siden, sextiotalsvintage och så peep toe pumps och Chanelväska. Nya frisyren. Man bara excuse me men swedish fashionbloggers would approve. UHH TRÖSTA MIG SNÄLLA NI. Flyget kraschar väl inte? Det har verkligen varit en skitusel sommar, kan tänka mig att den ska komma att klimaxa med ett redigt brak.

Såg förresten Shutter Island igårkväll och förlåt för det spoilage som komma skall, la la la la, sluta läs om ni ämnar se filmen, men alltså att han var sinnessjuk betyder ju verkligen inte att de inte pysslade med naziexperiment. Och herregud anagrammen, hur lätt jag skulle kunna förlora mig i en värld av koder, meddelanden och samband *ler knäppiz*, JELP MEJ.

“moget”

Ang. mind, body and soul, ni måste bara höra vad den braiga treenigheten serverade mig idag: gick förbi ett skyltfönster och vid synen av min diffusa spegelbild var den spontana tanken “gud, det är som Twiggys huvud på Patti Smiths kropp”!

!!!!!!11

Dagens visdomsord skulle kunna vara högmod går före fall men jag tänkte mer typ man ska inte klaga. Det kunde vara värre. Osv. Med andra ord the moment is gone, min meat suit är borta från Björns bytare och likaså dess inkråm. SORRY ALLA.

Jag missade att mitt HP gått ut så med skägget i brevlådan och brallan vid fotknölarna står jag som reserv. Men förbanne mig om inte mina ungar ska få kompensera min itsy bitsy studie- och karriärspenis genom att gå vinterklädda i vad som prismässigt kunde jämställas med ett uschligt lands BNP.

Nä men allvarligt. Någon som vill byta mind, body and soul med mig? Kommer säkert sumpa köpa de hutlösa kläderna också innan de tar slut.