Fick i present av min mamma som är nyligen hemkommen från USA:t. “-Under åtta dollar!”, herregud EN normalstor flaska SPF 50 går ju på fräcka hundraförti spänn på apoteket här. I en familj på fyra där samtliga behöver kräma sig, ja jag orkar inte inte ens överslå men det känslomässiga värdet av en sommars solskyddsförbrukning blir i alla fall ARG OCH SUR. Och skinnad.
Alltså: ka-ching.
Oron. När cellprovet inte hörde av sig på sex sju åtta och nu igår NIO veckor började man undra så smått i vilken skepnad min ångest skulle visa sig härnäst. Mister du en står dig tusen åter osv. Och nu när krypningarna är här känns det så givet: FLYGRÄDSLA. Jamen det är klart att det är du och jag som ska fira sommar ihop! Det passar ju urbra eftersom jag behöver resa till Brighton i augusti, nu har jag en sårskorpa att pilla på heeela långa lovet.
Jag tänker inte så särdeles mycket på min kropp, inte vanligtvis, men en sak (eller snarare två) som forever stör mig lite lite är tuttisarna. Hängiga och ojämna och med D i kupa är det svårt att mörka undan dem som vore de min lekamens källarbarn. Bryr mig ändå inte skitmycket, till skillnad från er andra är titsen liksom inget som gått mig förlorat genom childbirth, jag svär att de fanimig växte ut saggy. Om något så har amningens dränerande effekt gett dem en viss skärpa, nuförtiden kan de möjligen passera som arty krokipattar. Och herregud: så länge jag är påklädd, SKITSAMMA.
För flera år sedan läste jag en mycket intressant artikel om ett begrepp använt i Storbritannien, “poverty in aspiration” vilket – typ – handlar om att de allra fattigaste där måhända inte är superfattiga globalt sett, de har sina Nikes och sin tvättmaskin i köket (så fel) men deras brist på bildning, deras arbetslöshet och deras bidragsberoende sträcker sig generationer bakåt och när man aldrig upplevt mer än sin miserabla council estate, hur ska man rimligen kunna sträva efter annat? Så, precis så känner jag inför mina från begynnelsen sorgliga bröst. Och här kunde inlägget fått ända om det inte varit för det att någon dum högre makt stipulerat att vi årligen ska svepa våra liljekullar eller skräphögar i små mängder glansigt, snabbtorkande material och visa upp oss offentligt.
ALLTSÅ, BIKINI. Behöver som sagt D-kupa, definitivt med bygel, retrosexig HÖG trosa, hemskt gärna med ett piffigt mönster och helst inte för mer än 200 per del. Tips?
Insåg just att under den gångna helgen tillbringade min man, snabbt överslag, i alla fall en tio-tolv timmar ståendes på botten av en flera meter djup brunn och inte en enda av alla de gånger som jag stod ovanför och talade ner till honom yttrade jag ORDEN. Inte en enda.
Livet, livet. Alla dessa missade chanser, alla oliggda ligg och tåg som gått. Alla snipade eBay-auktioner, obefruktade ägg och passerade bäst före-datum.
Nej det var ju tyvärr inte som det skulle med såret. Tog bort stygnen idag och distriktssköterskan frågade “var det en man som gjorde det här?” (HA HA) och sen ägnade hon en kvart åt att försöka trycka ner sårkanten han lagt slarvigt omlott med den andra istället för emot och så tejpade hon ett fint mönster.
Vi får se om det gör susen, om inte kommer jag vara hon som har en extra blygdläpp/analflik i armhålan. Inte alls glad åt det här. Liksom visst, det är månne en rent kosmetisk fråga – I hope, vem vet hurpass en skinnflärp under armen passar in och om den skaver, någon som har en som vill förtälja? – men liksom det är faktiskt min hud och mitt kött som han har skurit och sytt i, och med det har han slarvat. Mitt kött förtjänar omsorg och, om inte det bästa alltid finns tillgängligt, i alla fall något tillfredsställande. Det förtjänar två extra minuter på en nöjaktig ihoptråckling. Eller hur lång tid en sådan nu kan tänkas ta? Ja, om inte den här skinntungan rättar sig efter sköterskans kraftfulla knådande så lär jag väl bli varse. Bajs.
av såväl finnar som myggbett efter en helg på landet utan något som helst rinnande vatten, med laktosprotuberant och ond mage, ett operationssår som inte vill läka samt pollensvullna piggy eyes, ber jag att få återkomma snart. Förhoppningsvis i ett mer attraktivt skick.
eller super i mig en hästdos Lactulos och går ner och ställer mig och gratisjobbar på MALTEMARKNADEN på Imos skola imorgon kvällstid och ler med stålhårt hopknupna skinkor, än beskådar en enda bild till på Kungsans blommande jävla kukkörsbärsträd! Ja de är rosa, ja man ser den femtiotalsblå himlen genom bladverket, ja ditt liv är underbart och ja, JÄTTETIDIGT IMORSE GNED JAG MITT OTVÄTTADE KÖN MOT STAMMEN DU NU LUTAR DIN OUTFIT EMOT.
Äter en extra middag framför datorn, ur en Carte D’or-låda. Unnar mig lite irritationer.
jag bara samlar mig lite.
